Dagarna då De Gulliga barnen får mig att bli irriterad på de fånleende föräldrarna. När jag ser en luffare på gatan och tänker: "Försök råna mig och jag slår ihjäl dig". Undrar vad jag gör med mitt liv. Krånglar till det. Skör men med jävligt vassa taggar. Otillräcklig åt alla håll. Tror att jag håller på att förlora mig själv. Rädd att göra det igen.
Men hon låter mig landa. Känner mig dum och skamsen. Slösar med tid. Dagar eller timmar till spillo.
Oftast har jag bara lite pissig sömn bakom mig. Värre är det inte. Ju. Börjar lära mig det nu. Emotional smach and grab. Känslan borta. Nåde den som ringer polisen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar